BMI
BMI som mått på övervikt
För en person med en viss längd ökar BMI linjärt med ökande vikt. Det finns i litteraturen olika gränsvärden för vad som skall räknas som övervikt. I tabellen visas de allmänna gränsvärden som WHO anger, som gäller vuxna människor med normal muskelmassa. BMI stämmer inte för kroppsbyggare och idrottare. Kvinnor har normalt lägre BMI än män, och bör räkna med lägre gränsvärden, särkilt uppåt mot övervikt. Orsaken är att muskler – som till stor del består av vatten – har en högre densitet än fett. Vanliga BMI-tabeller tar enbart hänsyn till längd och vikt. Ett mer noggrant instrument är att räkna ut andel kroppsfett i procent, vilket fungerar även för vältränade personer.
När det gäller barnfetma används måttet isoBMI som är korrigerat för att passa denna åldersgrupp.
Andra mått på övervikt
Ett bättre mått på om ett förhöjt BMI också innebär en ökad hälsorisk får man om man kompletterar en mätning av BMI med en bestämning av fettets fördelning i kroppen. Om en stor del av kroppsfettet utgörs av bukfetma så innebär det en ökad hälsorisk. Det kan därför vara av värde att också mäta kvoten mellan bukens och höftens omkrets, vilket kallas midja-höft-kvot. En hög kvot (mycket fett kring buken) indikerar bukfetma.
Det finns även absoluta gränsvärden för midjemåttet, där ett förhöjt värde indikerar fettansamling på buken och därmed en ökad hälsorisk.
BMI
Engelska Wikipedia (mer utförlig)
