42 Miljoner barn

http://www.svd.se

Fetmaepidemin kryper allt lägre ner i åldrarna, varnar WHO som kallar barnfetma ”ett av 2100- talets allvarligaste hot mot folkhälsant”. Över 42 miljoner barn i världen under fem år klassas för närvarande som överviktiga.

Japp, så ser det ut ute i värden idag. Folk äter så fel, och egentligen är det inte så märkligt att det är dom med sämre utbildning och/eller ekonomi som drabbas hårdare. Idag är det ju nämligen billigare för oss att köpa skräpmat med höga sockerhalter och kolhydrater än att köpa “riktig” mat. Man vet inte bättre helt enkelt.
Många länder, där dom stora företagen får härja fritt, har blivit som petrisskålar där dom riskfritt kan testa sina nya produkter. Jag såg för bara några år sedan reklamskyltar för bröstmjölksersättning där unga mödrar kunde läsa att den var bättre än deras egen mjölk – en ren lögn alltså.

Exemplen är många, och inget kommer att hända om inte vi som kan och har möjligheten börjar agera. I filmen Food Inc beskriver man att man röstar varje gång man går och handlar, och det är i alla fall något som jag alltid kommer att följa, läsa på etiketten var grejerna kommer ifrån och vad dom innehåller. Och det är något som jag kommer att lära vidare till mina barn

Jamie’s tal på TED

Hittade det här hos Fetsmart och kostdoktorn, och om du har 20 minuter över skulle jag verkligen rekomendera att lyssna på vad Jamie har att säga.

Jamie Oliver är en av mina stora idoler inom matvärden. Jag gillar verkligen hans inställning till mat och jag beundrar verkligen hans arbete med att få folk att bry sig om vad man stoppar i sig. Vi kanske inte har samma åsikter om fett, men det är inte det som är viktigt i det här läget – det är resultatet som räknas. En sak är säker, fortsätter utvecklingen som den gör så kommer det att sluta illa för våra barn.

Feta barn & köttklister

Barn som är överviktiga och som har förhöjt blodsocker riskerar att ha kortare livslängd. Det visar en studie gjord av forskare vid Umeå universitet, som tillsammans med forskare i USA.
http://www.sr.se

På något sätt så känner jag mig lite förvånad att det behövs göra en studie för att komma fram till den slutsatsen.

Felet med människan idag, är enligt min åsikt, att alldeles för få bryr sig om vad vi egentligen stoppar i oss. Folk har alldeles för bråttom och är alldeles för ointresrade om vad som läggs på våra tallrikar egentligen. Ingen bryr sig utan bra gapar sväljer … sen efter 20-30-40 år så börjar man helt plötsligt att fundera över vad som är fel och varför man mår som man mår.

I mitt lilla konspiratoriska huvud så finns det två stora bovar i dramat, staten och företagen (staten & kapitalet :) ).  Företagen är bara ute efter en sak – att tjäna pengar! Allting annat som sägs och hörs i media eller från dom själva är rent skitsnack. Tyvärr så tappas oftast etiken och sunt förnuft bort i hetsjakten på bra siffror och man tummar gärna på gränserna.
Vidare så lever många i någon illusion att alla politiker i sverige är helt genomärliga och har exptionellt god moral. Ett praktexempel på det är hur svenska politiker röstar igenom att godkänna trombin (köttklister) inom EU. (dn.se).

Med hjälp av enzymet trombin kan köttdelar sättas ihop på ett enklare sätt, till exempel kan mindre delar av fläskfilé sättas ihop till något som ser ut som en hel färsk filé.
http://www.dn.se

Nu vet jag ju att trombin inte är någon direkt nyhet. Jag hörde själv talas om det första gången för ca 10 år sedan. Visserligen är det framställt av animaliska produkter, men jag kan inte för mitt liv tro på att det är vidare nyttigt. Man kan ju fundera på hur ett sådant medel över huvudtaget kan bli godkänt i vårat upplysta samhälle, och svaret är ganska enkelt, lobbyism!
Det finns en hel radda med uppsatta politiker med dubbla uppdrag i stora företag, och det skulle inte förvåna mig om det är många som skor sig väldigt bra på att kunna påverka politiska beslut för sin egna vinning.

Jag blir förvånad när människor blir förvånade,….., över att dom mår dåligt…….

Mycket har hänt…

Lördag morgon, och jag är ledig.
Jag har sett att det har kommit in en hel del kommentarer den sista tiden. och bättre sporre för att få mig att börja skriva igen finns inte :)

Som jag sa, mycket har hänt den sista tiden och min viktminskning vart jag tvungen att lägga på hyllan ett tag för att jag skulle orka med mig själv, och för att kunna vara någorlunda dräglig för min omgivning.

Den största nyheten är att jag ska bli pappa, japp, gubben skjuter skarpt fortfarande. Jag och min fru har försökt under flera års tid att få barn, men det har inte lyckats och vi hade i stort sett gett upp hoppet helt när hon kom och berättade att hon är gravid. Jag är enormt lycklig över det här, det känns som om man har skrapat fram en miljonvinst på triss. Samtidigt är jag omtumlad och nervös, jag trodde ju inte att vi skulle få några barn…så omställningen har varit ganska ordentlig.
Min fru tar upp en del av min tid och fokus just nu, så det är lite svårt att koncentrera sig på viktminskningen. Men saker och ting håller på och stabiliserar sig, så det ska nog gå bra lite längre fram.

Julhelgen var också otroligt stressig för mig. Min frus graviditet som grädde på moset…. När den 20 dec kom så låg jag på över 200 arbetade timmar för december månad och var relativt slutkörd, jag gick sedan på en tre veckor lång ledighet och jag har precis börjat jobba igen efter den.
Arbetsmässigt så har jag börjat jaga nu efter ett dagtidsjobb. Att jobba som jag gör med småbarn är inget som jag önskar, utan jag behöver verkligen ett dagtidsjobb med hyfsad lön. Det finns inte så många alternativ för en kille i min branch, men jag har en del metrevar ute, och jag hoppas att jag ska få napp snart.

Vikten då – katastrof!! Jag har gått upp en hel del och är tillbaka där jag började i oktober, 130.1 kg idag….suck! Jag har haft en del funderingar på att söka hjälp hos sjukvården, men jag vill nog göra iallafall ett försök till innan jag gör det. En gastrik bypass skulle innebära slutet för min karriär (tja, karriär och karriär ;) ), och medecinering är inget jag heller vill hålla på med. Så det är dags för lite nya tag. Jag har ett nytt mål till 2010, att bestiga Helax i Funäsdalen, en gammal barndomsfröm som jag haft och vi får väll se om vi når dit eller inte.