Punktera matmyterna

Punktera matmyterna och rasa i vikt till semestern.
- Plocka bort kolhydraterna och ät fetare mat så kan du tappa flera kilo i månaden, förklarar professorn och fetmaforskaren Fredrik Nyström.
Expressen

Japp, har insett det nu. Undrar lite stilla när hela läkar- dietistkåren ska börja erkänna dom fakta som presenterats dom senaste åren. Själv så lyssnar jag mer på min egen kropp nu än vad en läkare eller dietist säger åt mig- Jag har följt ett otalt olika råd under mitt liv, och det enda som har fungerat riktigt bra är så som jag lever idag – och det kom jag fram till själv.

Gräsänkling

MC LiveFrugan drog iväg på en 24 timmars med en drös kusiner. Själv så har jag fått nog av dom där båtarna på ett tag, så jag beslöt att stanna hemma, och lyckades övertala henne att lillan stannar med mig. Ser ingen riktig anledning att ha med en 11 månaders tjej på en båt med fulla ungdomar :/ …
Men, så är det ju MC Live i helgen !! Har precis tryckt i mig en REJÄL äggwrap med bacongegga och prästost så att jag står mig under dagen. Ska ta och sätta på tjejen lite coola kläder, packa väskan så bär det iväg. Köpte ett bar peltor för kids igår, möjligtvis kan dom komma till användning idag – får väll hoppas :)

Mitt mycket dryga jobb med ombildningen här i området är i det mest klart nu. Vi hade köpstämma i tisdags, och vi landade på 75,9% – fiiint. Det har varit ett visst motstånd, men det största problemet har ändå varit mestadels språkförbistringar och missförstånd. Samtidigt så har jag kännt mig ganska ensammen i att verkligen vilja arbeta för att få tillstånd ombildningen. Så jag har helt resolut gått runt och knackat dörr i 1-1,5 månads tid och försökt att informera folk. Känt mig som ett terroriserande jehovas vittne ibland, men det gav ju resultat tillslut.

Bara att hoppas på att man får lån nu :P

Pappaledig och bekymrad

Den första Juli är min pappaledighet slut… :( Då är det dags för lillan att börja på dagis och för mig att börja jobba igen, efter nästan ett helt år hemma.  Det är fan inte klokt vad tiden går fort, men jag har ju hållit mig sysselsatt också. Den lilla tiden som jag har haft över har mest gått till att fokusera på min diet.

Problemet är att jag skulle behöva ett nytt jobb! Att gå tillbaka till att jobba kvällar och nätter är något som jag verkligen INTE vill. Jag har gjort det nu i snart 25 år, och jag känner att det räcker nu. Jag har helt andra fokus i livet nu än att stå i ett varmt kök och stressa skiten ur mig.
Ett tag var jag inne på att  byta branch helt och hållet, men jag släppte den iden. Jag har försökt att hitta något jobb på dagtid, i chefsposition, men dom växer fasen inte på träd direkt och nu börjar jag att bli lite orolig.

Det här med utbildning är ju en grej man skulle kunna göra. Jag funderade faktiskt ett tag på en dietistutbildning, skulle ha varit kul att kombinera med mina nyvunna kunskaper inom lchf, men plugga i Uppsala i 3 år? Skulle inte tro det. Sen finns det ju kostrådgivarutbildningar, men ingen som jag har råd med – vad jag vet i alla fall. Sedan så är jag lite osäker på om det verkligen är så gott om jobb i den branchen.

Bara att fortsätta hoppas….

Veckans vägning

Viktgraf v15

Det här bevisar en sak, att antalet kalorier du äter när du går på lchf är ganska oväsentligt. Under hela veckan har jag legat på mer 2000 kalorier per dag, men jag har däremot hållit energi intag till ett snitt på 80% fett, 18% protein och 2% kolhydrater. Det har gjort att jag totalt har gått ner 1,5 kg på en vecka … bra va!
Jag kommer fortfarande att titta på hur mycket kalorier jag äter. Jag vill nog helst ligga på, i dagsläget, max 1500 / dag. Jag borde inte behöva äta mer då jag inte rör mig speciellt mycket, men som jag skrev tidigare, så har jag varit ganska krasslig sista veckan – och att ha feber gör ju att kroppen jobbar hårdare än vanligt.

Så, om två veckor så får vi väll hoppas att jag är på ett BMI under 40, och i med det så befinner jag mig utanför möjligheten till en gastrik bypass :P

På bättringsvägen

“Ni tjejer snackar om att föda barn…”

Nej, men seriöst. Det har varit några tuffa dagar efter 24 timmars kryssningen, men jag tror att jag har fått det att fungera. Att ta hand om sig själv samtidigt som man har 10 månaders dotter med feber och diarré är minst sagt tufft, fast vi börjar båda att må bättre nu.

Maten i alla fall, jag kände tidigt att jag åt alldeles för lite. Så jag släppte helt enkelt översikten på hur mycket jag åt och fokuserade på att hålla en bra ratio istället – och den har jag hållit på 1.9-2.0

Fast imorgon ska jag försöka gå tillbaka till normalt intag, och även se till att jag börja logga ordentligt igen.

Summering av resan..

Njae, det gick väll inte riktigt som jag hade tänkt mig då, inte första kvällen iallafall. Mestadels så berodde det på urusel service och alldeles för stressad personal. Då jag själv har jobbat i servicebranchen i över 20 år nu, så är det en sak som jag har verkligen svårt för – dålig service. Halvdan mat kan jag acceptera, men en rent dålig och nonchalant service är något som jag inte gillar.
En entrecôte ska ligga på 200g+ enligt min åsikt. Fettet på kotten väger så pass mycket (och det ska vara mycket fett om den är bra) så den bör väga en del om den ska vara bra. Den jag fick på min tallrik vägde då fan inte mer än 160g – max. Stekgraden var ok modig men ok för min del, medium rare mot rare. Men hade frugan fått den så hade den nog åkt ut i köket igen. Kotym är nog att om gästen inte säger något så ska köttet vara medium.
Nu var det ju så att våran orakade servitör var så förbannat stressad, så jag hann helt enkelt inte prata med honom om mina behov. Jag hade tänkt att byta ut min pommes mot lite smör och/eller en plain sallad, men då jag knappt kunde få barnmaten till lillan värmd så var det i det närmaste omöjligt. Så, jag råkade peta i mig några frittar, mest för att jag tyckte att en kotte med lite smaklös tomatsås och demiglace kändes alldeles för fattigt.
Och jag som hade valt ala carten i hopp om att få BÄTTRE service och samtidigt som jag var lite dumsnål. Tyckte att 270 sek kändes lite dyrt när jag äter så pass lite som jag gör.
I skrivanders stund sitter jag i hytten med lillan snusandes i sängen, den som ändå vore liten igen… :) Hoppas frugan kommer ner snart och löser av mig så jag får gå upp och dränka mina sorger i en redig wirre. Jag lovar, bara wirre och ingen öl :P

Njae, det gick väll inte riktigt som jag hade tänkt mig då, inte första kvällen iallafall. Mestadels så berodde det på urusel service och alldeles för stressad personal. Då jag själv har jobbat i servicebranchen i över 20 år nu, så är det en sak som jag har verkligen svårt för – dålig service. Halvdan mat kan jag acceptera, men en rent dålig och nonchalant service är något som jag inte gillar.Eb entrecôte ska ligga på 200g+ enligt min åsikt. Fettet på kotten väger så pass mycket (och det ska vara mycket fett om den är bra) så den bör väga en del om den ska vara bra. Den jag fick på min tallrik vägde då fan inte mer än 160g – max. Stekgraden var ok modig men ok för min del, medium rare mot rare. Men hade frugan fått den så hade den nog åkt ut i köket igen. Kotym är nog att om gästen inte säger något så ska köttet vara medium.Nu var det ju så att våran orakade servitör var så förbannat stressad, så jag hann helt enkelt inte prata med honom om mina behov. Jag hade tänkt att byta ut min pommes mot lite smör och/eller en plain sallad, men då jag knappt kunde få barnmaten till lillan värmd så var det i det närmaste omöjligt. Så, jag råkade peta i mig några frittar, mest för att jag tyckte att en kotte med lite smaklös tomatsås och demiglace kändes alldeles för fattigt.Och jag som hade valt ala carten i hopp om att få BÄTTRE service och samtidigt som jag var lite dumsnål. Tyckte att 270 sek kändes lite dyrt när jag äter så pass lite som jag gör.I skrivanders stund sitter jag i hytten med lillan snusandes i sängen, den som ändå vore liten igen… :) Hoppas frugan kommer ner snart och löser av mig så jag får gå upp och dränka mina sorger i en redig wirre. Jag lovar, bara wirre och ingen öl :P

Vad har hänt med mina fötter???

Jag har storlek 41/42, har haft det sedan jag vuxit klart, någonstans i mitten av tonåren. Jag och polaren var ute och kollade hojar häromdagen, så jag passade och kollade lite på den utrustning som jag fortfarande behöver köpa in. Hjälm och handska är ju klart, så nu var det dags för boots tyckte jag. Grabbade ett par 42:or från hyllan och försökte pressa ner foten – men icke då!! Fick inte ens ner fossingen. Tog ett par 43:or – samma sak, tillslut med ett par 44:or gick foten ner, men det var ju bara att glömma det där med att få upp dragkedjan. För det så hade jag nog blivit tvungen att dra på mig ett par båtar!!
Vad är det frågan om?? När det gäller vanliga skor som jag har till vardags så går det alldeles ypperligt med ett par 42:or, sitter som en smäck och kan nästan vara lite stora, boots – funkar inte alls..!!

Icon Superduty 3 Boots

Icon Superduty 3 Boots

Så just nu håller jag på funderar på ett par sådana här från fc-moto. Vet inte riktigt om jag ska tordas beställa dom, funderar fortfarande. Det är ju också den där säkerhetsaspekten att tänka på, jag kommer ju att vara jävligt grön på bågen nu från början, och risken att något händer finns ju trots allt. Priset är ju trots allt ganska tilltalande och jag har ju trots allt sett folk åka omkring i betydligt värre saker.

Snart har vi ombildningsprocessen klar där jag bor också, och med det så är finansieringen av hojen klar. Och då blir det åka ut och kolla på skarpt läge – med dineros i handen, och en polare med som kan köra hem den ;) . Jag är fortfarande helt insnöad på en VFR, men kommer kanske att vara ekonomisk och försöka få tag i en lite äldre 750 istället för en 800. Nya 1200:an e ju ball – men inte riktigt realistisk för mig :(

På väg till en 24 – timmars

Jag och frugan är på väg till en 24 timmars med Viking. Jag vet, det är lite “tacky” men vi kände att vi ville göra något istället för att bara vara hemma. Och då frugan envisas med att jobba i tid och o-tid så är det svårt att planera något rejält. Pfff, längtar tills jag har kort och båge klart, så kan jag klara mig undan sådana här resor med en vettig ursäkt :/
Ska bli intresant och se hur det går med maten i alla fall. Jag har försökt att tänka till riktigt ordentligt, och jag planerar att inte dricka något under resan, så det BORDE gå bra, det är i alla fall min målsättning. Jag valde bort buffén ikväll, utan det blir ala carten. Tycker det känns knepigt att betala 270 sek för en buffé när jag äter för kanske 60-70 sek och dricker mineralvatten – nej, då får det bli ala carte istället. Som kock så är jag inte heller speciellt förtjust i buffér, 1000 pers som står och gräver i faten… brrr…! Många gånger så har ala carten varit helt ok när vi varit ute på sådana här kryssningar. Ett undantag var väll Tallink, där det faktsikt var riktigt dåligt, men men, dom kanske hade en dålig dag, vad vet jag.

Strategin blir i alla fall att inte börja dravla om lchf, glukosintolerans och så vidare, utan att själv helt enkelt välja ut något från menyn och försöka få till det. Bäst vore det ju med en enkel köttbit och en rejäl klick kryddsmör och lite sallad. Tyvärr brukar ju inte smöret vara smör, och majonäsen brukar inte vara majonäs, men jag gissar väll på att jag får stå ut med det.

E-nummer!

Joakim olsson på bloggen Matfusket är en kille som jag har hållit ögonen på den sista tiden. Han har alldeles brillianta inlägg i sin blogg, och med tanke på att han bara är 17 år så blir jag grymt imponerad över hans engagemang och kunskaper.

Nu presenterade han en e-nummer guide över dom vanligaste tveksamma e-nummer – i visitkortsformat! Ladda hem, printa, klipp ut och ner plånboken. Suveränt!!

Klicka på bilden för att komma till sidan där du kan ladda hem lathunden som visitkort i .pdf format.

Vad är det som pågår??

Jag som trodde att jag lite skulle få en lite lugn helg, luta mig tillbaka och ta det coolt, men inte då.

Först springer Karin Schenck Gustavsson ut på löpet i aftonbladet och utan egentligen saklig grund. Visserligen har jag väll aldrig varit direkt imponerad över kvällspressens journalistik, men sånt här sätter ett nytt bottenmärke i skrämselpropaganda.
I alla fall så kommer både kostdoktorn och dr.Dahlgvist med ordentliga svar på tal och nu tror man att allt är över, men inte då. Då kastar sig mediahoran och den s.k. “Näringsexperten” Fredrik Paulún in i debatten med ett inlägg, och nu börjar det nästan bli lite pinsamt. Fredrik, du har verkligen ingen skam i kroppen. Och att du är så feg att du inte vågar ha en debatt om dina påståenden gör saken bara ännu mera pinsam.
Svara på dom frågor du har fått istället, och visa att du verkligen tror på dina påståenden så blir det säkert fler som faktiskt tror och lyssnar på vad du säger. För min egen del, jag kommer aldrig, någonsin, att betala för att andra ska sko sig på min övervikt – aldrig mer.

Det är lite tröttsamt med alla fettskrämda läkare och “förståsigpåare” som ska springa runt och slå på stora trumman med inlägg i debatten som helt saknar grund, annat än i en rad 50 år gamla och profitbaserade undersökningar. Jag har ett öppet sinne, men kom då i så fall med ordentliga och sakliga undersökningar, annars blir det bara pinsamt.

Jag tycker dr.Dahlqvist summerar det ganska bra:

Det är inte lätt att erkänna att de kostråd man har gett under 40 år snarast har gjort människor sjukare än friskare

Mamma hälsade på

Japp, lilla mossan hälsade på i helgen. Jag och min kära mor är jäkligt lika varandra, arbetsnarkomaner som har dragits med en kraftig övervikt under princip hela våra liv. Antalet bantningsförsöken törs jag inte ens räkna på, men dom är otaliga, och väldigt få har lyckats.
Mamma pensionerades i somras – äntligen – kraftigt överviktig, utarbetad och med ett gediget pillerpaket som hon får ta varje dag. Ovanpå det tar hon insulin dagligen för sin typ 2 diabetes. Allt det här har gett mig en liten försmak av vad jag har att vänta mig när jag själv kommer upp i samma ålder. När jag var och hälsade på julen 2008 orkade mamma knappt att gå emellan hennes och min systers hus, en promenad på ca 15 minuter.

Min mammas tillstånd har väll varit en av mina starka drivkrafter till att pröva LCHF diet. Och när jag berättat om mina framgångar för mamma så har jag fått henne att också testa på dieten. Mamma har ätit LCHF i ca ½ månad nu – och mår STRÅLANDE..! Hennes blodsockervärden ligger precis där dom ska nu, vilket gör att hon får korrigera sitt insulin. Om hennes värden fortsätter i samma anda kommer hon att till sommaren ha plockat bort nära hälften av hennes mediciner, plus att hon ovanpå det kommer att må så otroligt mycket bättre än förut.

Mamma och jag äter lite olika, jag är väldigt strikt i min mathållning, väger och mäter mitt dagliga intag, medans mamma är mer lite “laid-back” och ser till att hålla sig borta från kolhydrat-rika produkter. Och med tanke på hur avslappnad inställning hon har till sin nya diet så är resultaten verkligen förbluffande, om än inte helt oväntade från min del. Hur som helst, jag är så otroligt glad för mammas skull, och hoppas verkligen att det här kan leda till något bra och att hon får en chans att njuta av sin pension, för det är hon verkligen värd…..

Öl – usch!!

Måste nog gå ner och vara lite social med hyresgästföreningen ikväll. Dom har pubafton i lokalen, och jag ska se om jag kan shanghaja några till medgivanden till ombildningen… lika bra man offrar sig :/

Har i alla fall varit duktig och mekkat oopsies till morsan som kommer på besök idag. Jag har jobbat hårt på att få in henne i lchf träsket dom sista månaderna, och nu verkar det som om jag har lyckats :)

Mådde illa igår…

Yiaks vad jag mådde illa igår. Det vart alldeles för mycket smör till lunch i form av bearnaise. Jag tror att en ratio på 2.0 -> 2.3 är ganska lagom för mig. Högre och jag kommer bara att bli illamående. Fast jag börjar vänja mig bra att måtta med mängder över dagen, och vet nu på förhand hur mycket jag kan äta av varje beståndsdel utan att det brister. Jag använder vågen i stort sett hela tiden, men det är mer för att dubbelkolla mig själv, och att använda våg är verkligen något som jag kan rekomendera.
Det är så många som tror att dom har “ögonmåttet” för hur mycket dom stoppar i sig, och lika många som har fel. Om man bestämmer sig för att vilja ha total kontroll över vad man stoppar i sig, så är en bra våg det enda sättet.